Jag hatar mina tankar och känslor. Just nu är jag fulast i världen. Minst betydligast av alla. Och jag hatar hatar hatar det ;___;

Det finns en del folk som frågar om bilder, men då vill dom bara se brösten eller ännu mera. Ingen som vill se en vanlig bild och ett "vad söt du är". Jag skulle kunna ge så sablans mycket för det. Någon som verkligen menar det, inte bara säger det för att vara snäll. 

Snart gnager mina tankar och känslor hål i mig.

Jag hatar att det alltd ska finnas sötare, jag är aldrig nr 1. För Emil förstås, utan det så skulle jag inte vara hel någonstanns. 

Men se mig, se att det finns mera innanför den obehagliga ytan! 

Lyckats städa någolunda nu, man kan nästan ta in folk i lägenheten. Och så har jag handlat så nu får jag riktig mat ikväll!

Ett tag trodde jag att det inte skulle bli något städa alls. Vädret gav mig en hemsk huvudvärk, men det värsta släppte som tur var.

När jag klev av i alvik så var det någon nisse som hejade på mig. Jag tror inte att jag vet vem det var, men jag såg å andra sidan inte hur han såg ut heller. Kände inte igen kompisen hans iallafall. Antagligen var det väl någon som tyckte att jag såg lustig ut. Men det var ändå lite kul.

Igår på bussen så var det till och med en kille som satte sig brevid mig. En trevlig en, han frågade om det fanns plats för en till :p Så nu vet jag att det finns ungdommar även här i lilla Minneberg.

När jag hade städat upp lite så fick jag syn på en Tom gubbe från Tom och Jerry paketen. Vi fick sånna av kusinerna jag och syster när vi var mindre. Dom hade byggt ett tre i rad spel åt oss. Och så var det 6 st gubbar med som spelpjäser. 3 röda och 3 gula. Jag undrar var det är nu någonstanns.

Jag minns också när jag skulle hjälpa mattias att skaffa hans första mail. Varför just jag vet jag inte. Jag kommer fortfarande ihåg dom olika namn föslagen. Ankidack blev det ^^

Det var tider, skulle jag väl säga om jag var gammal och rynkig.

Nu har jag fått veta att Genki inte kan komma på fredag *gråta* Det kom lite som en chock även fast jag visste att han kanske inte skulle kunna komma. Men det var jobbigt att få veta det idag när det är så pass kort tid kvar och jag var inställd på att han skulle komma. Jag saknar honom fan! 

Tänkte lägga mig i tid igår så att jag skulle hinna sova ut tills idag och vakna utvilad. Men så blev det inte. Som vanligt. Vaknade, som vanligt, tröttare än trött. Men, och ett stort men, jag lyckades ta mig upp. Och iväg till lokalen i sumpan. Fick ett sms "kommer du idag?", vilket jag kunde tycka var lite dumt. Det var ju jag som hade valt maten! Och jag skulle bli firad. Det blev bara bra :) Jag blir lite besviken över att vara ensam bland jobbigt folk och trista människor, men sen kommer Christoffer in, och lite senare även Anna. Det var god mat, självklart. Grillad kyckling och potatissallad. Med glassgreja efteråt. Jag fick en bok av personalen, det tackar vi för :)

Disskuterade lite med Christoffer om att jag inte hade någon musik tills festen på fredag. Och hur jag ska lyckas fixa det. Blanda om i mp3n blir nog det bästa. Jag fick höra en låt som jag tyckte om, så nu måste jag pumpa honom på diverse artister och band.

Annars går morgonen, enligt mina tider, åt till att läsa kusins blogg. Jag kommer fram till att jag har ett väldans trist liv "/ Att alla mina kusiner åt alla håll och kanter lever mycket roligare än mig. Kommer också fram till att denna kusin har ett djup som jag inte visste om. Men nu är jag inte den som direkt umgås med dom. Vem vill umgås med mig liksom (med risk för att få skäll).

Funderar på hur jag ska lyckas komma igång och träffa mer folk utan att verka tjajtig eller att utsätta mig för fara. Fick höra av Tomas att det är jobbigt att jag är så himla orolig, men det är ju inget som jag själv har valt. Jag tar lite illa upp, men inget jämfört med skuldkänslorna jag fick efter att ha skämtat lite grovt med honom. Jag bad om ursäkt, vilket jag verkligen menade också, men det verkade inte riktigt gå hem. Vågar inte säga att jag tog illa upp av att ha gjort honom arg. Jag känner att jag måste straffa mig själv. Letar upp en bild på en utav dom tidigare onda och får väldigt mycket ångest. Jävligt klantigt gjort av mig!

Straxt efter midnatt fick jag dock veta av Blueprint att det var "international feel sorry for your self day" eller något liknande. Då känns det lite bättre.

Annars så var gårdagen helt okej. Jag hängde med Anna och Christoffer hem till Anna och tittade på hennes ursöta kattungar :) Hjälpte till att klippa klorna, men min hjälp var nog inte så avgörande. Efter det gick vi ut och åt. Dom för att dom inte åt någon lunch och jag för att min mage kurrade igen (damn it). Vi gick runt på säkert 4 ställen innan vi gick tillbaka till ställe 1. Anna har svårt att bestämma sig :p

Men tillbaka till kusin. Eller kusinerna. Jag har riktigt snygga kusiner och en väldigt söt syster. Den minsta är också söt, men det är alla när dom är yngre. Nu låter det lite som att "kolla jag tänder på mina kusiner" vilket inte är fallet >.< Jag tycker bara inte om att dom alla ser så bra ut och sen kom jag och blev som jag är. Ful och inte alls rolig (chansar igen). Jag vill också ha ett intressant liv! ;___; *gnälla* Får höra en himla massa om folk som har gjort det och det med dom och dom och varit där och där. Själv sitter man fast i sig själv. Fånge inuti mig. Men egentligen så mår jag mycket bättre nu än på länge och det är jag glad över! Men det finns ändå sånt som jag saknar. Självklart. Jag är jätteglad över älskling, att vi ändå kan ses så ofta som vi gör <3 Men jag saknar ett mer socialt liv. Som jag aldrig har haft. Jag skulle vilja ha en bästa vän, gärna en kille, som jag betyder allt för. Som jag kan åka hem till och gråta tillsammans med. Prata med allt med. Till viss del skulle jag nog kunna det med Daniel, men jag vet ju att han är Emils vän från början och ingen som jag kan ta. Och så bor han så långt bort. En riktigt nära tjejkompis skulle inte heller sitta fel. Eller ett litet gäng. men det är väl sådant som man bara kan drömma om.

Nu ska jag iväg och städa med boendestödet.