Förr eller senare tar livet slut, för mig har det nog redan gjort det. Egentligen. Det sista jag ville var att såra någon, hellre tog jag all skit själv.

16/5-09 gick han och jag gick sönder mer än aldrig förr. Alla minnen, syner, lukter, kläder, makaroner; det gör ont som fan!

Det gör så jävla ont och jag saknar dig så in i helvete! Emil...

En underbar pojkvän och bästa vän försvann vid samma tillfälle :'(

Jag kommer alltid att älska dig och du kommer alltid att ha en oändligt stor plats imitt hjärta. Förlåt för att det blev såhär :(

Gugge, jag tycker om dig en massa - jag älskar dig och det är skönt att veta att du finns. Jag vet att du vet att jag aldrig kommer komma över Emil och kanske är jag inte värdig dig för det. Snälla, berätta det då. Men jag tycker verkligen om dig.

Thim och Uutela, jättetack till er som ändå orkar med mitt evinnerliga tjat <3

Det finns säkert fler att tacka, men just nu känner jag mig så otroligt ensam, om inte ensamast.

Det är ett jävla skit när saker och ting tar slut...

Jag är hos Gugge i Köping nu.

Hos Gugge, inte med honom. Han jobbar till 22 idag, jag har varit ensam i flera timmar. Filip och Jocke var här tidigare och hämtade Filips's dator som stod kvar efter LANET i helgen.
Ikväll kommer Ekan och Emmy och då ska vi se på film. De senaste tmmarna har jag sms:at mer med Emmy än med någon annan. Vi har kommit fram till att hon är den tjejpoare (vågar man kalla det så redan?) som jag snackar mest med IRL och framförallt träffar och jag är den som hon pratar mest med - känns jättekul :D Och det blir bara roligare av alla sms i stil med "aww, man blir så glad av dig" <3

Sen har jag sms:at en del med Thim och med Kalle också :)

Försökt övertyga Kalla om att hans ragg måste gå till ungdomsmottagningen, att ett "lite positivt" på ett graviditetstest inte exicterar.

Jag har nog fått en mindre acidosattack nu, mår inte så bra ;__; 

Saknar folket på Prillans fest och den där killen som jag satt med inne på toan den senaste timman; jag kan inte bara stå och se på när någon mår så dåligt som han gjorde. Dennis hette han, hoppas att jag får prata med honom snart och höra hur han mår.

Min nya mobil är riktigt snygg och bra även om jag inte riktigt fattar allt än ^^'

Jakob åkte till England igår, känns otroligt tomt att inte kunna prata med honom varje natt/tidig morgon.

Skall ta och vila lite nu, skönt att få skriva av sig lite allt möjligt bara. Måste bli duktigare på att blogga; och på att skriva överhuvudtaget framförallt!

På söndag åker Jakob till Englad. Alldeles för tidigt. Visst, vi har inte kännt varandra länge, jag vet inte en om vi känner varandra, men det känns bra och rätt att prata med honom. Jag vill verkligen inte vara iväg och den som tjatar på honom att inte åka, för det är klart att han ska göra det om det är vad han vill. Kommer blir satans orolig över att veta att  han inte har något boende och att inte veta när jag kommer höra av honom nästa gång. Usch vad jag känner mig bjäbbig nu. Men det känns seriöst som att han är den jag har pratat mest med under de sista dagarna och att han är den som förstår mig mest. Han är också den som peppar mig mest i att "lämna" Rasmus. Kommer sakna en satans oförklarligt massa!

Jag har kommit till en punkt i mitt liv (gud vad dramatiskt), där jag känner att jag måste släppa vissa saker och gå vidare.

Punkt 1 är att säga upp kontakten med Rasmus; det är redan avklarat och gäller nu bara att hålla. Men jag har som sagt Jakob's stöd (om än flera mil bort och det vette gudarna hur...), Ann's och förhoppningsvis Freddie's. Antagligen även från flera, men det är dessa jag känner mest av eller hur man ska säga.

Punkt 2 är att sluta på Unga vuxna; jag behöver verkligen inte den skiten mera. Kanske om jag hade vetat att Jenny fanns där, men nu är hon ett oskrivet kort som jag inte vet hur framtiden ser ut med. Jag saknar henne mycket, men jag känner mig sårad och skall försöka stå på mig om att inte höra av mig.

Egentligen vill jag mest bort från stan. Flytta ut till det där stället i skärgården eller på landet (åh, den som bara hade en sommarstuga!), till den där älven som Oswald pratade om eller till Köping. Kände mig otroligt välkommen i Köping. Av alla. Pratade men min behandlare på mellanvården om att det är sådana vänner som jag skall vara med, inte sådana som Rasmus. Kanske kunde flytta in i nått hus i Hjälsta annars, vid Emil. Eller i Örsa :p

Örebro är också lite lockande, vill vara närmare Kotten.

Smsade lite med moster idag om hur jag mår och att jag saknar dom; att hon skulle pussa och krama Kotten från mig eftersom han ändå gör mig lugn och ger mig ro.  Hon sa att han verkade trivas med att ligga och sova i min famn. Saknar honom!

Moster sa att jag ska lära honom allt jag kan, men jag vill inte att han ska bli som mig - han förtjänar ett bra liv!

Känner mig tom och ledsen, vet inte riktigt vart jag ska ta vägen eller vad jag ska göra. Gå ut? Känner mig rädd för mörkret. Sova? Har för mycket tankar för det. Har börjat grubbla över varför Thim inte har hört av sig på ett tag, eller varför Benny inte svarar på mina sms längre. Allt känns så förvirrande. Nästan allt. Snart kommer ett djupdyk. Hjälp mig!

Jag och Kotten. Min underbara och älskade kusin <3

Fuck, kan ingen komma hit?

Vill inte vara ensam, har ett sånt jävla stort sug av att vilja skada mig. My God, why?!

Pratar med Duero över msn, den ända själ som verkar vilja lägga ner några ord till mig just nu. Tack!

Jag vet att jag är en gnälling barnrumpa nu, men jag har faktiskt mens, så blä på dig!

Ångest ända ut i fingerspetsarna...

Orkar inte just nu, vill inte.. låt mig få försvinna?

Så sjukt less på allt just nu; utan någon vidare anledning. Det känns ju toppen att bli "dunmpad" av sin så kallade bästa vän, så mycket betydde jag för henne...

Åt helvete med allt precis just nu, vill bara trycka kniven i bröstet...

(det är inte helt sant, men just precis nu så är det nästan sant iaf)

Det är mitt fel att världen går under

Det känns så fruktansvärt tomt nu. Jag är helt ensam för första gången sedan förra torsdagen. Ensam ensam alltså, första gången jag sover helt ensam i en lägenhet/hus. Skrämmande.

Skulle vilja åka till Jane! Eller Thim. Även om vi bara pratar ibland, så är han otroligt snäll. Men jag kan inte riktigt förstå hur han kan tycka att jag är vacker? På riktigt alltså; ser inget vackert med mig.

Idag är jag som vädret utanför mitt fönster - grådaskig.

Jag vill inte vara ensam!

Jag har inte skrivit på ett tag. Har överhuvudtaget inte suttit mycket framför datorn under den senaste tiden. Mest för att jag har vilat mig ifrån allt somn har med internet att göra, men också för att jag inte har orkat eller kunnat. Och för att jag har varit med först hos Gugge och sen med Emil, och då vill jag inte spendera all tid framför burken. Kan också tillläggas att datorn har varit kajko!

Jaha, nu har jag fått veta att Jenny "håller sig undan" mig. Utan att säga varför. Ärligt talat så fattar jag inte alla varför. Känns lite piss att hon bara hör av sig till mig när hon vill träffa råttorna och kaninen, och inte för att träffa mig. Det är så det känns iaf. Upplever det också som att jag bara duger när det passar henne... 

Känns jävligt trist! Vad är det för fel på mig egentligen?! Okej om jag skulle ha gjort något galet, men nu har jag inte gjort något alls vad jag vet. Inte hört något från Rasmus på ca 2 veckor heller.

Får allt större lust av att vilja lämna Stockholm. Jag hör inte hemma här och är inte välkommen...