Jag funderar på att gå ut och sätta mig nere vid vattnet. Stockholm är som finast en tidig morgon eller en sen kväll. Föredrar sommarkvällar över lag, men även en mörk eftermiddag på Djurgården kan vara fin. Lampor från båtar och byggnader, men mest båtar, ger en häftig utsikt. Jag ska nog gå ut iallafall, trots att det är tidigt. Fota lite. Jag längtar bort från stan. Ska jag vara ärlig så längtar jag bort från allt folk också. Jag vill åka ut i skärgården och bo i en liten stuga, sitta och blicka ut över havet och vågorna som slår upp emot land. Ingen telefon, ingen dator, ingen tv. Inga tider. Bara jag. Jag och sjöfåglarna. Och kanske Herbert-Elvis. Men får panik av tanken på att vara så ensam. Jag både vill och inte vill.

Jag slåss mot mina egna tankar och önskningar.

Om fyra dagar fyller jag år. 20. Ser fram emot det mer än förra året. Mitt 20:e år måste bli bättre. Ska verkligen försöka lova mig själv det!

Nu fan måste jag börja ta tag i saker och ting!

Jag vill inte att folk ska se mig som sjuk. Jag måste orka. Vad ska jag börja ta tag i först då? Städa lägenheten kanske. Bädda sängen. Tvätta mer regelbundet. Jag är för fasen ingen sjukdom eller diagnos! Om inte halsen blir värre, så ska jag ta mig in till Fountain House imorgon.

Jag ska säga till pappa att jag önskar mig en valsaffariresa i pressent. Jag gillar att äventyra, men min kondition suger. Plus att den klassiska oron över panik kommer in i bilden igen. Nej, det blir till att söka efter gymmkort nu. Med gymm och simhall i ett. Fan vad grymt att bli äventyrare egentligen. Tack för idén Tomas ^^ Har en väldigt lång äventyrsblogg att läsa nu :)

Ett tack till Fredrik också som fick mig att inse situationen. Här skas ut på stan i birdietröja ^^ 

Gabriel

Daniel

Mikael

Cesar 

*nått*

Att bara namn kan göra så jävla ont. Speciellt när dom tuggar på mig!

Men jag ska säga en sak. En sak leder till en annan och får glaset att rinna över. Mitt glas rann över för flera år sedan.

Jag förtjänar ett straff. För mina elaka tankar. Och tanken på det får mig att behöva straffas ännu mera. Ja, du ser vart det leder. En ondhetens cirkel och jag kan inte släppa mig själv fri från den.

Vill man hjälpa eller vill man själpa? Jag brukar vilja hjälpa. Men nu vet jag fan inte. När jag får skit för det själv. Helvetes jävla skit. Det kommer sluta med att jag vill ha egna droger. Ingen kanel, inga missade sprutor, inget något. Men jag vet inte. Lyckas klanta mig precis som vanligt...

Förlåt. Jag är nog inge bra för dig... :'( 

Och så kommer ångesten smygande som en tiger och sätter klorna i mig. Kan inte förklara hur eller varför. För jag vet inte. Varför är det så? Varför i helvete får man sådana ångestpaniksattacker utan att veta varför? Som om allt skulle vara mitt fel. Men jag vet inte, jag vet inte. Och visste jag så skulle jag göra något åt det. Jag vill inte bråka, jag fixar det inte nu. Jag var beredd på att åka hem, men sen så blev det bättre framåt kvällen. Jag kände mig välkommen fast jag inte hör hemma här. Det är inte mitt område.

Kanske för att jag såg ett gammalt ansikte blossa upp innanför mina ögon. Hur förklarar man för någon att vackert kan gå till skit bara genom ett minne. Kortklippt hår och glasögon. Tyska. Förbjudna saker. En kyss som river längst ryggraden. Jag ska blotta mig snart, det går inte att hålla inom sig. Inom mig. Förskolelärare som är mamma till en son som borde sitta bakom galler. Men vi struntar i det nu.

För ett  ögonblick trodde jag att jag kunde få levande musik.

Andra dagen på Birdie. Jag och älskling gick till Biltema och köpte en bäddmadrass och en pump. Obekvämt som satan att ligga på golvet att sova. Ont. Blev ju inte direkt bättre av alla som höll på att bröla under dom tidiga morgontimmarna. Somnar tillslut av utmattning. I natt blir det iallafall mer riktig sömn. Hoppas jag.

Köpte ett par nya hörlurar också eftersom mina tidigare gick sönder. Så nu kan jag titta på anime utan att få skavsår av dom ännu äldre lurarna.

Men det blir nog inte så mycket ladda hem. Får nog vänta tills min nya dator kommer istället. 

Tisdag

Jag lyckas ta mig in till Fountain house i tid och utanför ingången blir jag filmad av Afton bladet som frågar mig vad jag brukar prata om (:S) (jag svarar mediciner och diagnoser, hoppas det inte sänds!). Dom blev glada av att se mig, även om jag inte riktigt kan förstå varför. Skulle hjälpa till att ta emot en ny tjej. Kul tyckte jag, men det visade sig att jag hade fel. Nya tjej, erika, visar sig lida svårt av psykoser. Jag säger bara hej till henne, eftersom hon ändå bara gapar som en fisk och stirrar rakt fram. "Hej. Björn" *hand*. *Gapar rakt ut*. Får en känsla av attdet nog inte kommer att bli lätt. Hade rätt. Erika sitter ena stunden tyst, andra studen skrikandes och hotar med att hälla kaffe över sin mamma. Får verkligen stå emot impulsen att rusa därifrån och låsa in mig på toa. Hon springer ut och röker, kommer tillbaka lugn. Gapandes igen. "Vadå jag ska inte bli uppäten av en hund!!" Ingen av oss har påstått det heller. Björn inser att hon inte passar in hos "oss" och det säger han till hennes mamma som börjar gråta. Hon undrar vad hon måste göra för att få hennes dotter bra igen. Hon är iprincip inlåst hela dagarna. Jag berättar för henne att jag känner igen hennes kamp. Både jag och mamma gör det. Hon ställer lite frågor till mig om psyk, hur det var när jag var där. Jag hinner inte berätta för henne att det kan vara Risperdal som gör hennes dotter konstig. Eller iallafall bidrar till det.

Dom blir tvungan att gå efter ett antal utbrott till.

Fokus på mig och vad jag vill göra. Och jag vill hjälpa till med att starta ett Fountain house för unga vuxna, vilket också är på gång. Och där ska jag bli aktiv! Jag och min blivande "partner" Nadja ska åka runt till olika hus i landet och se hur dom jobbar. Blev erbjuden att förlja med till Nyköping på Måndag, men det kunde jag inte. Och jag, JAG, ska locka flera ungdommar. Funderar lite på hur jag ska gå tillväga. Antagligen börja med att lägga upp en artikel om Stockholmshuset på Socker. Kanske öppna en egen info sida på Lunarstorm eller liknande. Ev starta ett Fontänforum.

På måndag ska jag träffa ett personligt ombud och ta reda på vilka rättigheter jag har, vad jag kan kräva mm. Få hjälp med att börja plugga och skaffa en pratkontakt. Funderar på att ta med henne till Unga Vuxna och låta henne upplysa dom om vad jag kan kräva av dom. I och med att jag bad om att få börja plugga redan innan jul utan att något har hänt >.<

Jag och Fettan träffas och äter lunch innan vi åker till Skansen. Vi missar sälmatningen, men spenderar en stund inne hos lemurerna. Jag tar kort på en turist. Hennes ryggsäck blir anfallen av en och hon blir glatt livrädd. Fick det på kort. Filmar också den lilla babylemuren. Skitsöt :) Blir kvar minst lika länge inne på akvariet nu som sist. En liten papegoja flaxar runt och en kille pratar med honom precis som om han själv var en fågel. Han ser lite ut som en fågel faktiskt. Vi ser på råttorna. Svarta och jättefina där som ligger och sover i en hög :)

Vi hinner dock inte stanna så länge på Skansen för Fettan ska på tjejmiddag på skolan, men hinner med att köpa lite honungskola vid björnberget. Jag köper också Kryp och Kräls nya tidning. upptäcker att ett fågelhelvete har bajsat på mina nya byxor, blä!

Hem och sova ett tag. Duscha. In till stan igen och möta Mumin på centralen under några minuter. Trevligt.

Jag har svårt att sova på natten. Psykosflickan får mig att börja tänka på cancer. Hon hade imunnedsänkande sjukdom. Kommer att tänka på farmor och farfars grannar. Deras dotter dog i cacer för några år sedan. Jag minns henne rätt så tydligt. Hon hade långt ljusbrunt hår och verkade alltid glad. Familjen verkade som en typisk Svensson familj. Med fint hus och välskött trädgård. Nästa gång jag ser henne så ser hon blek ut och har hatt på sig. Medicinen har gjort så att hon har tappat håret. Farmor berättar för mig atthon har fått cancer, men att hon mår bra. Nästa gång jag besöker dom så syns inte huset för att häcken har växt sig så hög. Dottern har dött. Behandlingen hade gått bra och hon vartillbaka i skolan. Men sedan hade allt gått back. Och hon hade dött. Hon var kanske 10-12 år. Yngre än mig iallafall. Känns så sorgligt att man kan dö i cancer även idag när det finns så bra behandling. Mina tankar går till hennes föräldrar och henns bror.

Tanken på cancer får mig att tänka på mamma. Hon var inne för operation för en månad sen eller mer. Pga cellförändringar. Jag fick inte följa med henne in till sjukhuset. Även fast jag var den första att be om det. Då sa hon att jag fick följa med också. Men då var inget datum bestämt för operationen. Men när hon berättar att hon ska in och att jag inte får följa med, då blir jag lite ledsen. Hans fick följa med. Hennes nya gubbe som jag inte vet något om alls. Bara för att han har bil. Ingen förstår riktigt min oro över att mamma kanske har cancer. Min oro över operationen. Jag vet inte hur en operation går till eller hur stor chansen är att allt går bra. Inte kunde jag prata med någon om det heller. Eller jag pratar med älskling, men ingen proffisionell. Förrens efteråt. Så dags då. Har fortfarande inte fått reda på något provsvar. Vet inte om mamma har fått veta något heller, kanske vet hon men har inte sagt något.

Fick själv veta för några år sedan att läkarna misstänkte cancer på mig. Undrar hur mitt liv skulle ha sett ut idag om jag hade fått det. Hade jag fått cancer så kanske jag aldrig hade blivit utnyttjad. Tänk om, tänk om.

Onsdag. Valborg.

Spenderar kvällen på Grönan tillsammans med Fettan, Salomon och Salomons mamma. Har varit orolig hela dagen över att jag ska bli illamående. Ångest över oron. Oro över ångest. Ångest över oror över ångest. Ångest över oro över panik. Men jag klarar mig. Blir dock illamående. Hinner bara åka 4 attraktioner. Bergochdalbanan, Vilda musen, Vikinga skeppet och Lustiga huset. Åt en sliskig med god Fish'n'chips. Det är regnigt och kallt på Grönan och vi fryser allihoppa. Jag knatar runt ensam ett tag bland provsmakstälten. Det är vivodag. Hittar minimorötter, cola light, lite ost, såna där runda kex med gegga på, polly, sallad och en singel med Molly. Jag får ett nytt comviq kontantkort av en kille som delar ut.

Vi åker från Grönan innan 20.00 in till söder. Där går vi på en indisk restaurang och äterlite mera. En kycklingsoppa stark som fan, ett vitlöksnambröd  och en skogsbärscider.

Och så drar pratet igång. Diagnoser, Stöd och resursgruppen och Unga vuxna. För första gången får jag medhåll av en vuxen om att Unga vuxna bara är skit. Jag och Salomons mamma klagar i kör om Micke Hübinette. Jävligt skönt. Jag berättar om hur Martin Burman behandlade Fettan på kollot. Hur jobbigt jag tyckte att det var. Om man ska föregå som en vuxen förebild, då ska man väl ändå inte bete sig sådär. Han skrek på henne, slet ner henne på golvet, han sparkade säkert på henne också. Han får hjälp av en annan personal och tillsammans bär dom iväg på henne som om hon vore en sopsäck. Jag får panik och springer därifrån. En orolig Ziggy försöker stoppa mig, men hon kan inte. Ännu oroligare personal kommer efter mig upp på rummet och hittar mig storgråtandes. Lyckas få ur mig att sådär gör man inte. Jag berättar vad jag såg. Det var ett övergrepp. Dom säger att så såg det inte alls ut, men dom kan fan inte veta vad som händer i mitt huvud! En orolig Line får en chock när jag berättar att jag har blivit utsatt för våldtäkt tidigare.

Jag pratar mycket med Ann om hur dom barsig åt. Om jag ser honom göra så igen så anmäler jag honom. På riktigt! Jag pratar med hans fru om hur rädd jag är för honom. Hon säger att han inte alls är farlig. Det är han nog inte. Men riktigt jävla dum! Detta var sommaren 05 tror jag. Jag slutade på Stöd och resursgruppen för ett år sedan ungefär. Jag saknar några i personalen, men inte verksamheten.

Jag tyckte verkligen om Salomons mamma. Henne vill jag trägga igen.

Torsdag. Birdie.

Jag har haft riktig ångest över att komma hit. Ångest över oro över panik. Men hittills har det bara gått bra. Inte alls för höga ljud, inte för varmt, inte för mycket. Men det är bara första dagen av fyra. Det kan spåra ur totalt. Men jag vill klara det. Jag måste klara det. Vill inte vara utan älskling. Men jag har en massa Powerking, godis, musik och manga med mig. Yaoi ^__^ Jag ska ladda ner en massa anime, musik och tv serier! Har efterlyst musiktips, men det har gått sådär. Har fått lite tips iallafall. Problemet är bara hur tusan jag ska få plats med allt som jag vill ha, hrmm.

Ska träffa Björn imorgon. Det ska bli intressant att höra vad han har att säga, vad han tror att jag kan hjälpa till med.

Sedan ska jag träffa Anette och vi ska på Skansen :)

Ska försöka få till någon fika också, så att jag inte behöver åka fram och tillbaka till stan. Mumin kommer en liten stund så jag ska säga hej till honom, och lämna deras halsband. Vad jag känner mig snäll  som köpte varsitt halsband åt han och Jakob <3

Ermm, finns det något sätt att svara på kommentarer på annat än att skriva dom till sig själv?

Och finns det något sätt att bevaka folk på mer än att länka dom?